Invalidgastronomi: Laga mat med bruten fot

Vikten av vagnen. Proteinbehov och träning. Samt svart kardemumma, rogan josh spin-off och lite annat.

Varje dag på datorn tjattrar träningsgurun Caroline Jordan om att en fotskada är ett fantastiskt tillfälle att få en starkare kropp än någonsin.
”Folk frågar hur jag fått så vältränade armar, tacka min skadade fot för det!” kvittrar hon gällt.
I vanliga fall skulle lusten att slå något hårt i huvudet på henne vara okontrollerbar. Just nu är det precis vad jag behöver höra. Kvittrighet. Någon som ser världen i rosenrött när det är svårt för mig. För det är mycket som förändras när man får ett handikapp. ¹

Vanans makt

För mig har den brutna foten blivit en påminnelse om hur viktiga vanor är.
En vana är något man gör automatiskt, ett sätt för hjärnan att spara energi. Senaste två åren har jag jobbat hårt på att just skapa vanor. Nu är de flesta satta ur spel.
Hjärnan går på högvarv när autopiloten måste kopplas ur och allt måste göras med efter tanke. Vardagen består av oavbruten påtvingad mindfullness där varje rörelse kräver planering och utvärdering. Det gör en mycket tröttare, hur bra fysiskt skick man än är i. Det är ofrånkomligt.
Att duscha blir en strapats. Efter att ha lagat lunch måste jag ligga och stirra i taket en kvart.
I det här avsnittet av TisselTassel tänkte jag dela med mig av knep som underlättar i vardagen när du exempelvis brutit foten i ett radhus i London. Ju mer energi du sparar in på vardagssysslorna, desto mer har du kvar för viktiga och roliga saker. Mitt område är köket, så vi håller oss där – i alla fall mestadels.

En del av de här vanorna kanske rent av hjälper dig att spara tid och ork även efter eventuellt tillfrisknande. Ett exempel: efter en fotstukning för några år sedan började jag förvara fotkrämen i strumplådan trots att hjärnan hellre ville kategorisera den som badrumspryl. Tack vare den nya platsen glömmer jag numera sällan att smörja in fötterna. Både huden och duschrutinen blev en smula smidigare.

Det här med att ta hjälp …

Innan vi kommer in på vad som behövs göras, måste vi prata om vem som ska göra det. Det är nämligen inte säkert att det är du. Jag har inte koll på vad du kan få hjälp med av vårdcentralen, så det här resonemanget gäller ditt privatliv.
Folk reagerar md ryggmärgen: Säg till om jag kan gör något! Du säger att du klarar dig. Det gör du inte, i synnerhet inte om du bor ensam. Folk tycker om att hjälpa till och genom att be folk om hjälp får du dem att må bättre. Och om du kollapsar av trötthet är du själv inte till nytta för just någon på länge.
Att låta folk hjälpa dig gör dig inte till parasit, det gör dig troligen mer omtyckt. Konstigt, men sant. Och det finns gedigen forskning som stöder det.

Precis när du gjort dig illa är folk extra benägna att hjälpa till. Det gör inte bara att det är lättare att få hjälp, tack vare signalsubstanser mår dina nära och kära (och även avlägset bekant) extra toppen av att hjälpa dig just då. Ska du verkligen missunna dem det? Den som står i skuld är icke fri, brukar det sägas. Men att vägra stå i tacksamhetsskuld kan faktiskt vara en form av egoism. Är det ens en skuld? Handlar det inte mer om att vara en del av den väv av samarbete civilisationen innebär? Min kloka mor brukar säga att grunden för alla hälsosamma relationer är att ge upp sitt martyrskap. Sin känsla av moralisk överlägsenhet.

Du kanske inte orkar träffa någon omedelbart efter en olycka. Det är helt normalt. Men boka in hjälpbesök några dagar eller en vecka senare. Då vet du vad som behövs. Du kan alltid boka av om allt flyter på. Eller så kan besöket omvandlas till en mysfika. Personen får ändå känna sig viktig i ditt liv och du är garderad.

På exempelvis Facebook finns ofta granngrupper där man kan byta tjänster och be om hjälp. Det fina där är att man inte behöver be någon specifik person om hjälp. Och du kan erbjuda gentjänster.
För mig som har lite klent om dopaminreceptorer är det fantastiskt när folk ber om saker så att jag kommer ut på promenad, får ett socialt sammanhang och känner mig värdefull. Ja, när jag inte har bruten fot dårå.

Be till exempel om att någon komma hem till dig och arrangera om hemma så att du kan förenkla din vardag. Listan nedanför kan hjälpa dig.

Operation omorganisation

En vagn
En vagn sparar många steg och mycket hjärnkapacitet. Korta sträckor klarar jag mig med en krycka och kan puffa vagnen framför mig. Beroende på hur ditt hem är planerat. Har du jobbiga trösklar i hemmet behövs lite större hjul. Kanske kan du låna en rullator med ordentlig korg? En back med hjul kan också funka.
För att spara på stegen har jag börjat planera matlagningen mer i detalj, vilket ger flyt i matlagningen. Den stadiga vagnen har tre hyllplan. Det översta fyller jag med kryddor och redsskap som kommer att behövas. På det andra hamnar råvarorna och längst ner disk. Plötsligt har jag rena arbetsytor. Varför har jag inte skaffat en köksvagn tidigare?

Ryggsäck
Använd en liten smidig ryggsäck inomhus för att transportera smutstvätt, böcker och annat.

Knäskydd
En del saker i hemmet kanske är enklast att göra knästående när foten är kass. Ett par knäskydd är oerhört praktiska och sköna. Jag använder trädgårdsskydd. De är också bekväma att träna i.

Pall
En låg pall att sitta eller vila knäet på gör underverk. För du kommer att ångra om du skippar pauser.
Sätt rejäla möbeltassar på pallfötterna att du kan knuffa dem fram och tillbaka utan att golvet repas.

Möblera om i köket!
Sätt minimalismen på paus. Placera de vanligaste kryddorna i en liten låda eller på en bricka vid spisen. Låt matberedare och andra ofta använda apparater stå framme. Vid spisen: kopp med stora och små skedar för att klicka upp tomatpuré och smaka av med är fiffigt.
Skippa omvägen via lådor och skåp när du plockar ur diskmaskinen. Placera föremål där de används. Förvara bestick i en kopp eller vas på bordet. Ställ glas på en hylla nära matbordet. Förvara även servetter på bordet, gärna i en liten låda. När hjärnan är överlastad kan det vara extra viktigt att ha fint och ordnat omkring sig. Använd fina korgar, lådor och vaser för att göra livet lite vackrare.
Om du som jag har en frysbox i källaren: lägg ner plastpåsar eller burkar bredvid så att du kan hämta upp så mycket du behöver. Även när du glömt ta med en burk att hämta i.
Bonustips: Om du som jag arbetar i soffan kan trevliga lådor fungera som ett skrivbord. Kaos kring arbetsplatsen kan utgöra en extra påfrestning för hjärnan. En låda för mediciner. En låda för arbetsgrejor, brillor och snus. En för ditt och datt.

Planera matlagningen
Läs genom receptet noga innan du börjar. Planera! Skriv en lista, i alla fall första gångerna i vilken ordning saker ska göras. Bara gör det, du kommer att tacka mig sen. För det kanske inte alls är i samma ordning som i receptet.
Vilka moment kan strykas?
Vilka ingredienser kan hämtas på samma rutt i köket? Vilka moment behöver göras vid samma plats? T ex hämta kryddor och Hämta en kanna vatten till spädning, en fuktig trasa och tvätta grönsaker. Hur många knivar och skärbrädor behöver du? Spar på disk! Behöver du två skärbrädor eller räcker det med att ha en och vända på den?
Vad kan göras sittande? Även om du känner att det är lugnt att stå och hacka grönsaker på ett ben just då, kommer kroppen att komma i kapp dig. Vila innan du behöver det! Spar lite ork till livets roliga!

PS. Nej, en skada är inte en fantastisk möjlighet. Så långt kan jag omöjligt sträcka mig. Men den innebär möjligheter också. Passa på att införa nya vanor eller bryta med gamla när livet ändå vänts upp och ner.
Du borde till exempel vara högmotiverad att sluta röka eftersom dålig cirkulation ger sämre läkning och dessutom ökar risken för domningar och svullnad. Jag har skurit ner kraftigt på snusandet av pur förskräckelse. Visserligen är snusande betydligt mindre skadligt än rökning, men nikotinet bidrar till försämrad cirulation.

Träning är inte bara viktigt för att bibehålla muskelmassan, det förbättrar också cirkulationen. Tristess kan driva människor till märkliga saker, till och med träningshatare kan finna det drägligt att fylla ut dagarna med träningspass.
Även om du inte tränat tidigare är konvalescensen ett lysande tillfälle att börja träna med hantlar eller gummiband. Varför inte passa på att bli av med gamnacken genom lite nackträning och stretch? Men tänk på att börja försiktigt, det är lätt att göra sig mer illa vid träning. Och en fotskada kan göra dig klumpigare i hela kroppen.
Själv har jag bestämt mig för att bli stark som en – låt vara liten – björn under konvalescensen. Tjugo minuter yoga varje morgon, ett styrkepass på fyrtio minuter med tunga hantlar eller gummiband och pilates de flesta dagar. Och några minuter styrka eller stretch ett par gånger om dagen. Att aktivera musklerna då och då är viktigt.
Variera programmet både vad gäller intensitet och typ av övningar. Och lägg in vilodagar med enbart mjuk yoga när kroppen känns mör. Kom ihåg: själva träningen bryter ner muskler, det är under vilan de byggs upp – större och starkare.

PPS. En av de viktigaste sakerna du som äldre kan göra för din framtida hälsa är att träna balansen. Det spelar ingen roll hur mycket läskig skräck du konsumerar. Stephen King, John Ajvide och Clive barker kan slänga sig i väggen. Få saker är så skrämmande läsning som statistiken för hur hälsan påverkas för äldre efter en höftfraktur. (Nu vill jag inte skrämma upp dig för mycket i onödan, många som bryter höften har redan andra problem.)
Senaste två åren har jag haft en allvarlig stukning, en järnskakning och en fotfraktur på grund av en vobblig vrist som aldrig riktigt hämtat sig från en tidigare allvarlig stukning. Trots att jag tränat vristerna kopplar inte nerverna riktigt optimalt. Ibland viker sig fotfan helt utan anledning och när jag snubblar är den alltid inblandad.
Personligen har jag beställt hos en fysioterapeut för att få ordning på min högerfot. Du behöver ingen remiss, det är bara att beställa tid. Och de är mycket kunnigare än din husläkare.

PPPS. Passa på att ta itu med stora gastronomiska projekt som inte kräver så mycket fotarbete. Jag har just genomfört en omfattande utrensning och organisering av kryddförråden. Mer om den senare här på TisselTassel.
Dessutom har jag köpt ovanligt mycket frön den här våren. Små spirande groddar ger förtröstan. Lagom till att de härdigare plantorna planteras ut kommer jag att kunna linka runt utan pjäxa.
Om du är bunden vid hemmet finns möjligheten att ägna dig åt längre köksprocesser. Till exempel lära dig baka med surdeg eller ge dig i kast med långkok.
Och naturligtvis passar du på att göra ett riktigt långlagat ghee.

PPPPS. Muntra upp min dystra tillvaro genom att se till att TisselTassel får fler prenumeranter! Tipsa alla dina vänner om att de kan prenumerera gratis.
Om du uppskattar mitt skrivande kan du sponsra det genom att premiumprenumerera en månad eller ett år. Då har jag råd att fortsätta skriva ännu mer, nördigare och roligare. Som belöning får du extra premiummaterial.
Du kan också swisha en helt valfri slant till mitt företagskonto. 50, 100 , 150 eller 200 kronor – beroende på plånbokens tjocklek och hur många glas vin du druckit.
SWISH: 123 05 77 478
Skriv din mejladress i meddelandet så får du en premiumprenumeration i ett år. Kontakta mig om du inte får en välkomsthälsning inom tre dagar.
Om du är pank kan du kontakta mig så får du en premiumprenumeration helt gratis.

Meny för frakturer

Vad ska man äta med bruten fot? Frågar du min fot säger den bestämt: lakrits och choklad.
Ibland lyssnar jag på foten. Men eftersom jag är fast besluten att lämna konvalescensen i förbättrat skick får det bli rätt måttliga mängder.
Läkningsprocessen ger inga dramatiska skillnader i näringsbehov. Men när du blir stillasittande behöver kroppen konstigt nog mer protein för att balansen ska bibehållas och muskelnedbrytning undvikas. Att träna under konvalescensen hjälper till att behålla eller rent av öka muskelmassan, men bara om du samtidigt får i dig protein.
Hur mycket protein kroppen behöver är ett ämne för het debatt. Det varierar med aktivitetsgrad och förmodligen andra saker också.
Det finns några studier som tyder på att muskelstyrkan bibehålls bättre efter frakturer om proteinintaget är högt, i synnerhet aminosyrorna lysin och prolin kan ha en effekt

Vad många missar är att äldre har ett större proteinbehov. Om du är över 65 är rekommendationen redan högre än för andra grupper. 1,2-1,4 gram protein per kilo kroppsvikt. Och det är inte så att du i ett trollslag får ett ökat behov på 65-årsdagens morgon.
Så jag försöker få i mig minst åttio gram protein om dagen just nu.
Det. Är. Mycket.
I synnerhet om man som jag bara äter två rejäla måltider om dagen.
Tänk på att ett ägg bara ger sex gram protein.
Lyckligtvis innehåller även spannmål och baljväxter en hel del protein. Men det kan vara värt att kostregistrera några dagar för att få koll.
Det grundläggande för att täcka proteinbehovet är att minimera proteinfria kalorier. Det vill säga socker, chips, alkohol och näringsfattig fet mat.
Lyckligtvis hjälper ett högre proteinintag lite mot snacksimpulser eftersom protein mättar mycket och länge. Min paradlösning är skyr (typ kvarg). Och blir det inte skyr till lunch äter jag den som ett mellanmål. Tre deciliter ger 30 gram protein.
Efter att ha räknat lite på det har jag ändå beslutat att ta hjälp av proteintillskott. Eftersom större delen av mitt proteinintag kommer från skyr tyckte jag att det var bättre för både kropp och klot att satsa på vegetabiliskt protein.
Jag har nu köpt svenskt havreprotein utan konstiga smaker. Havreprotein är lysande att röra ner i havregrynsgröt som blir krämig, len och mycket mättande. I smoothies blir konsistensen lite grynig, men fullt acceptabel. Två matskedar om dagen ger tio extra välbehövliga gram protein.
Så just nu består min lunch ofta av skyr och proteinberikad fullkornsgröt med nötter och frukt eller grönsaker.
Dessutom äter jag tillfälligt och utan jättestarka belägg extra tillskott D-vitamin, magnesium, zink och kalcium. Och är extra noga att få med med A- och C-vitaminrika ingredienser. De flesta studier handlar mer om att förebygga frakturer, så det vetenskapliga underlaget för mina beslut är inte superstarkt underbyggda.

PS. Proteintips? Åh, jag har många! Tänk på proteinhalten när du väljer mejeriprodukter. Jag tillhör ju den perversa minoritet som älskar kvarg, och fullkomligt dyrkar dess isländska kusin skyr. Även om du är skeptisk till att äta kvarg rakt upp och ner är det troligt att du gillar den i dipp och såser. En standardipp till grönsaker här hemma är ädelost utrörd i kvarg, kanske med lite lenande olja. En annan är kvarg som vänds ihop med finriven parmesan, fin olivolja, svartpeppar, rosmarin och lite vitlök. Servera till råa eller ugnsrostade rotsaker.
Byt ut en del av kolhydraterna på tallriken mot baljväxter. Ersätt till exempel potatismoset med ett krämigt mos på vita bönor. Jag tycker det blir bäst om man inte försöker få det att likna potatismos. Låt bönmoset leva sitt eget liv! Så här till exempel: Mixa först de nykokta bönorna med hett kokspad. Rör sen ner olivolja, finhackad persilja, rostade fänkålsfrön och vitlök.
Till thaimat och wok kan du skippa de proteinfattiga risnudlarna som innehåller mindre än en procent protein (och överhuvudtaget knappt näring överhuvudtaget). Mungbönsnudlar innehåller lika lite protein som risnudlar eftersom de tillverkas av mungbönsstärkelse.
Ersätt med elegant bleka pannkakor på skalade mungbönor om du vill pyssla i köket. Eller gör det enkelt för dig och ta bara steget över till asiatiska vetenydlar (tio procent protein) eller rent av äggnudlar som innehåller runt femton procent protein, räknat på torrvikten. Smakmässigt funkar det egentligen lika bra med vanlig pasta som innehåller runt tio procent protein. Tagliatelle och annan italinesk med ägg innehåller bara försumbart mer protein.
Skippa vetewrapsen till tacos och laga egna på röda linser. (Recept finns typ överallt på nätet, jag ska göra en egen version snart).
Quinoa och matvete innehåller något mer protein än basmatiris och betydligt mer av andra nyttigheter.

Bild snodd av The Pepper Quest.

Svart kardemumma: En rökare i köket

En konvalescens kan bli ensam, så varför inte passa på att stifta bekantskap med nya kryddor? Eller fördjupa de befintliga relationerna. Även om du bara lagar enkla rätter – eller kanske just då? – kommer kryddorna att förgylla det vardagsgrå. Och du kan beställa hem dem på nätet.
Just nu polar jag med svart kardemumma. Ingen insmickrande personlighet, men det har inte jag heller. Vi trivs ihop.

Egentligen finns två svarta kardemummor i handeln arten Amomum subulatum med ursprung i Nepal och Lanxangia tsaoko som främst förekommer i Yunnan, Vietnam (fan si pan) och Pakistan.
De svarta kardemummorna har inte jättemycket gemensamt med den gröna än en snarlik form. Och de är inte heller supernära släkt även om båda arterna tillhör ingefärssläktet.
Medan den gröna kardemumman har en barnsligt intagande parfym är de svarta kardemummorna utpräglade vuxenkryddor Den rökiga smaken som dominerar har sitt ursprung i att kapslarna som regel torkas över öppen eld. Tyvärr har jag aldrig smakat svart kardemumma utan den bombastiska rökigheten.
Släktskapet med ingefära märks tydligt och här finns både citrustoner och pepprighet. Dessutom en amper kamferkaraktär och vissa jordmurriga drag som även hittas hos kryddpeppar och svartpeppar. Här urskiljs också kåda och kanske cederträ. Och metalliska drag av järn och zink.

Jag råkar ha inte mindre än tre varianter av svart kardemumma hemma. En gigantisk en mindre indisk badi elaichi (Amomum subulatum), kinesisk tsai ko, och en liten slank vietnamesisk fan si pan (också tsakao) . Enligt min begränsade erfarenhet är tsakao mindre murrig, mer ingefärslik och har mer toppnoter. Den kan du köpa på The Pepper Quest, naturligtvis var den bäst med klarare smak och mer mintiga toppnoter.
Som du förstår handlar det om att vara lätt på handen och att kombinera med andra kryddor. Ingefära är nästan oumbärligt i sammanhanget.
Den svarta kardemumman ger en obstinat spretig klang åt nordindiska curryrätter som biryani, en del nordafrikanska specialiteter och vietnamesiska långkok som pho. En smak av autenticitet, kanske? Tänk på den som kryddhyllans buttra emo-unge med ständigt rynkade ögonbryn.

Kanske har du redan ätit svart kardemumma utan att tänka på det? På indisk krog, förstås. Och om du köper garam masala av indiskt märke innehåller den nämligen oftast svart kardemumma, medan sötsnäll svenne-garam masala som regel innehåller grön kardemumma. Vissa soter innehåller både grön och svart kardemumma. Det är svårt att veta vilket eftersom ingrediensförteckningen är opålitlig. Min näsa vill dock hävda att märket TRS innehåller svart kardemumma trots att den påstås innehålla enbart grön.
Så om du vill bekanta dig med den svarta kardemumman under försiktiga former kan en färdig garam masala vara dina mentala kryckor.

När du blir äventyrligare kan du testa att använda små mängder svart kardemumma i kalops, köttfärssås och viltgrytor. Svart kardemummas som lagas länge får nämligen en kanelaktig sötma med drag av lagerblad som lyfter fram smaken hos rött kött och tomater på ett närmast magiskt sätt.
Den används sällan i söta rätter eller bakverk, men jag kan tänka mig en liten dos i exempelvis en äppelpaj eller mjuk kaka om de har mycket andra kryddor.
Men jag kan i och för sig tänka mig det mesta.

Svart kardemummas smakkamrater
basmatiris, berberis, blekselleri, cashewnötter, get, hing, ingefära, jordnötter, kanel, kikärtor, korianderfrö, kryddnejlika, kycklinglår, lamm, nötkött, palsternacka, stekost, stekt lök, svart salt, svartpeppar, tomat

PS. I Etiopien och Eritrea finns ytterligare en kardemumma, korarima (Aframomum corrorima) som smakmässigt befinner sig cirka mittemellan svart kardemumma och den vanliga gröna. Fast betydligt närmare den gröna.
Det är korarima som förekommer i genuin berberi. Om du vill mala din egen berbere rekommenderar jag att du använder både grön och svart kardemumma.

PPS.Vit kardemumma, då? Det som säljs som vit kardemumma är ofta grön eller svart kardemumma som blekts, ibland för att dölja defekter. Skippa! Varsågod, nu har jag sparat pengar åt dig.
Bara i undantagsfall handlar det om något intressant, nämligen Amomum krervanh som är en mild blommig bekantskap. Den används främst i Thailand.
Du känner igen den äkta vita kardemumman på att den är rundare i formen med liksom vitlöksliknande klyftor. Eftersom jag inte haft den i mitt kök på ett par decennier måste jag nog klicka hem en burk.

PPPS. Ska man äta lamm på våren? Jag svarar med ett rungande NJA! Precis som grönsaker ska kött från betande djur ätas i säsong för planetens bästa. När de fått en sommar på sig att äta gräs, som människor inte äter. Då belönas du dessutom med ett godare kött.
Eftersom lammuppfödare ska leva de också vill de förstås sälja lamm även på våren. Även om djuren till stor del är uppfödda på kraftfoder i stället för gräs har jag viss sympati för ståndpunkten. Men det är bättre att välja fryst svenskt lammkött. Eller välja t ex lammhjärta eller lammlever eftersom det inte driver produktionen utan är mer av en biprodukt.

RECEPT MED SVART KARDEMUMMA
Min goda pumpasoppa med jordnötssmör. Om du inte får tag i pumpa kan du laga den med rostade morötter. Tillsätt extra protein i form av kikärtor, kuber av stekost eller tofu.
För länge sen körde jag hittepåafrikanskt på Taffel. Exempelvis revbensspjäll med bland annat svart kardemumma. Men även den här vegetariska stuvningen blir fin med en liten tillsats svart kardemumma.

SPIN-OFF PÅ ROGAN JOSH FÖR BRUTEN FOT

Rogan josh är en curry från Kashmir, men influenserna kan via mogulerna spåras till det persiska köket. Jag valde att laga en variant med svart spiskummin eftersom vanliga spiskummin är så dominanta och lätt får indiska grytor att smaka generiskt. Svarta spiskummin (som jag snart kommer att skriva mer om) har en intressant återhållsam torr smak. Jag har balanserat den med fänkål och kanel, vars olika sötmor bidrar till fyllighet.
Om du inte får tag på svarta spiskummin kan du hoppa över dem eller ersätta med halva mängden spiskummin eller lite extra garam masala.
Va, har du inte lytt mitt råd och fyllt frysen med kokt lammhjärta? Kycklinglår smakar också bra. Skär i kuber, bryn och blanda ner samtidigt med buljongen.

Invalidförberedelser:
Visst kan man laga avancerad mat även med bruten fot. Allt handlar om planering!
Läs genom receptet. Tänk efter. Anpassa det efter dina behov, möjligheter och ditt kök.
Plocka fram allt du behöver till spisen. Använd gärna en vagn eller en back som du puffar på golvet. Ställ gärna backen på en kökshandduk så glider den lättare.
Ta fram saker ur skafferiet. Passa på att ta fram redskap du behöver. Kökshandduk. Ta fram alla saker från kylen.
Gå till vasken om du inte har en vid spisen. Tvätta alla grönsaker och ev persilja. Ta en stor kanna vatten och en fuktig trasa till spisen.

TIPS! Den här grytan blir givetvis fin även med någon form stekost, kikärtor eller veganska grytbitar. Jag föredrar kokta eller burkade kikärtor som får puttra med minst en kvart för att absorbera smak och panir som får puttra med fem minuter. Om du väljer en vegovariant är det vansinnigt gott att toppa med nystekta cashewnötter.

6 portioner

2 stora gula lökar
2 msk ghee eller smör
2 msk neutral rapsolja
1 tsk svart spiskummin
1-2 svarta kardemummakapslar
1/2 tsk gröna kardemummakärnor
2 kryddnejlikor
1 liten kanelstång
2 tsk fänkålsfrö
25 g (1/2 dl finhackad) ingefära
2 stjälkar selleri
2 morötter
2 tsk garam masala, helst ett indiskt märke eller hemmald
1/2 dl tomatpuré
1-2 tsk fruktiga chiliflingor, t ex koreanska gochugaru
6 dl hemkokt lammbuljong eller grönsaksbuljong
250 g frysta haricots verte, halvtinade
500 g kokt kött, gärna lammkött eller vegoalternativ
Servering
skyr eller yoghurt med torkad mynta och en nypa svart salt, kokta svenska gryn, chutney

1. Halvera, skala och finhacka löken. Börja fräsa den i fetttet medan du pysslar med annat. Löken tar nämligen längst tid.

2. Rosta svarta spiskummin, svart kardemumma, grön kardemumma, kryddnejlikor, kanelstång och fänkålsfrön lätt i torr panna på låg värme. Du kan hoppa över det här steget eftersom kryddorna får en liten rostning när de steks. Men jag gillar den lite rundare smaken när kryddorna är ordentligt rostade.

3. Mortla de hela kryddorna utom kanelstången fint eller mal grovt i kryddkvarn. Kanelstången ger du bara en smäll så att den delas i några bitar.

4. Fintärna morot, selleri och ingefära. Vänd ner med löken och fortsätt fräsa tills allt är helt mjukt och löken har fått färg. Vänd ner de mortlade kryddorna och garam masalan och fräs ytterligare en minut.

5. Rör ner chiliflingor och tomatpuré. Fräs vidare tills den skiftat lite i färg. Du kan behöva tillsätta lite mer fett.

6. Slå på buljong. Låt puttra utan lock (eller med locket på glänt) tjugo minuter. Skär de gröna bönorna i munsbitar Tillsätt bönorna och kokt kött. Låt puttra ytterligare tjugo minuter utan lock. Justera vätskemängden med vatten. Red med majsstärkelse utvispad i lite kallt vatten om du gillar det.

7. Smaka av med salt, chili och kanske lite extra garam masala.
   

VARIATION FÖR RIKTIGT DÅLIGA DAGAR

Skippa lök, selleri och morot. Fräs den finhackade ingefäran i oljan och smöret tills den får färg, cirka fem minuter. Blanda ner mortlade kryddor så att de får en rostning. rör ner malda kryddor och stek lite till. Tillsätt 2 krm hing, det ger lökig smak. Rör ner tomatpuré och chili och stek under omrörning tills den skiftar lite i tegelrött. Slå på buljong och låt puttra en kvart. Tillsätt kött och bönor och låt puttra ytterligare en kvart.

PÅ KOMMANDE

Publiceringsdatum? Se sidan 57 i Voynichmanuskriptet.

konsten att organisera kryddskåpet, spiskummin, Londontips, PREMIUM: den galne slattmakaren, PREMIUM: fortsättning på örtguiden, krogtips, mer roliga premiumgrejor, brynt smör, hur mycket måste man träna? husmorstips, fler nördiga premiuminlägg, stenrika riddare, kikärtsgrytans innersta väsen, koko sabzi, färskost, syllabub, trifle, fetaost, gigantbönor, fortsättning på novellen, torghandlerskans vidare vilda äventyr, premiuminlägg om curryblad, en hel del om vilda växter, rujak, saker jag haft fel om, röda linser, allt om lökstekning, upma, fisksås, dillkött med persiska kryddor och vad jag får lust att skriva om helt enkelt

1. Inte minst insikten om att många har det så här alltid.
Naturligtvis blir jag alldeles rosenrasande när nygamla försämringar i sjukförsäkringen diskuteras. Oro får inte kroniskt sjuka att skärpa sig, den får dem att gå sönder.