Sött eller syrat? Smörkärnandets innersta väsen. Och en snabbintervju med Sveriges största smörcelebritet: The butter viking. Äggmacka! Samt recept på fantastisk gulaschsoppa med vita bönor.
Tvekar du att kärna själv? Jag tänker övertala dig! Att göra smör ger nästan orimligt mycket ära i förhållande till arbetsinsatsen. Perfekt för köksklantar och latlagare att ta med sig till julbordet eller knytkalaset. De gäster som inte uppskattar det efter förtjänst kommer att låtsas att de gör det. Dessutom stoppar du undan en bytta smör åt dig själv. Kanske äter du det direkt ur burken med sked. Din sammanlagda arbetsinsats är en dryg kvart. Har vi en deal? Bra! Nu inväntar vi bara rätt tillfälle.
TisselTassel is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.
Mitt tillfälle var nyss. Förra helgen sålde min lilla närbutik nämligen ut literförpackningar av grädde med kort datum. Halva priset. Ärligt talat är jag inte särskilt förtjust i grädde. Visserligen finns det tillfällen när den lena krämigheten passar. Men det är också en smakmildrare av rang och jag är mer förtjust i klara tydliga smaker.
Ändå stegade jag hemåt med tre liter grädde i kassen. En del hamnade i en musselsoppa med vitt vin och vitlök. Lite blev till en posset med fläderblomssaft. Två liter avsattes till grädde. . Egentligen gör jag smör lika mycket för kärnmjölkens skull men den är så otroligt intressant att den får ett helt eget inlägg.
Syrning för finsmakare
Naturligtvis krävs extra smakrik och småskaligt producerad grädde om du vill göra smör i världsklass. Vi vanliga dödliga med begränsade resurser kan lyckligtvis komma rätt långt med rätt ordinära råvaror och en dos entusiasm. Och en elvisp eller en hushållsassistent. Det funkar utmärkt att använda grädde som gått över tiden så länge den smakar och luktar bra. Du kan aldrig rädda illaluktande grädde genom att syra eller laga mat på den.
.Men vill du ha komplex smörsmak med pigg syra är det dags att be mikrober om hjälp. Det är just den syrade smörsmaken vi är vana vid i Sverige. Även om många av oss är omedvetna om hur rik och varierad smaken kan vara. Svenskt storskaligt smör kärnas på osyrad grädde och smaksätts först i efterhand med syrningskultur. Jag förstår behovet av en standardiserad produkt och har inget mot innovationer eller storskalig mat med kvalitet. Ändå känner jag mig vagt bedragen. För smör kan och borde vara en levande produkt. Det är när grädden får tillbringa kvalitetstid med mikrober som smaken blir riktigt rik och komplex. Och att resultatet skiljer sig från en gång till en annan är ju en del av charmen.
Grädden du köper är, precis som mjölken, pastöriserad vilket innebär att de naturligt förekommande mjölksyrebakterierna avrättats. Du kan förstås strunta i startkultur och chansa på att trevliga vilda mjölksyrebakterier hittar till din grädde. Personligen kör jag med säkra kort och tillsätter en syrad mjölkprodukt. Jag brukar välja Fjällfil som ger en frisk syra och samtidigt framhäver den kolatonerna i det färdiga smöret. Fördelen med just filkulturer är att syrningen funkar bra även i rumstemperatur. Andra kulturer kan vara mer temperaturberoende. Yoghurt behöver till exempel över 40 grader för att trivas.
Under syrningen bryter mjölksyrebakterierna ner laktosen och producerar mjölksyra. Syran får proteinerna (främst kasein) att koagulera så att grädden tjocknar. Samtidigt bildas olika ämnen som ger arom, bland annat kortkedjiga fettsyror.
Hur länge du ska syra grädden är en smaksak. Syrar du den alltför länge dominerar syran. Jag föredrar tre dagar.
PS. Glöm inte att ta undan och spara lite av den syrade grädden! Klicka i rödbetssoppa, servera till bärpaj eller vänd runt med skalade räkor, dill och pepparrot.
Kärning: så funkar det
Du har säkert gjort smör av misstag någon gång när du egentligen ville ha fluffigt vispad grädde. Det är egentligen samma process även om gräddvispning dessutom handlar om att piska in luft. Grädde består av små stela fettdroppar som svävar i en vätskefas. Orsaken till att de tycks trotsa fysikens lagar och inte smälter samman är att varje droppe omges av ett tunt lager emulgerande proteiner och fosfolipider. I storskalig grädde är fettet homogeniserad, vilket innebär att dropparna är små och av samma storlek. Det som händer i grädden när du rådbråkar den är att det skyddande lagret på de köldstela fettdropparna skavs av. Fettdropparna kan då klibba samman och bildar så småningom till en fast massa. Hej och välkommen, kära smör! Kärnas smöret vid för hög temperatur bildas snarare pölar än stadiga strukturer. Samtidigt finns det fördelar med att hålla temperaturen så pass hög att mycket aromämnen bildas. En fin balansgång alltså.
Smaken av smör
Om du gör smör på osyrad grädde blir smöret sötfruktigt och snällt. En del föredrar den typen av smör, det är väldigt populärt i Frankrike. Det osyrade smöret domineras av persikotoner från lakton och blommiga toner från minimala mängder skatol som ger smöret dess personlighet. I högre halter ändrar skatol karaktär och ger en stank av svingödsel, samma ämne gör att många har svårt att älska vitpeppar.
Nykärnat syrat smör en alldeles särskild och intensiv smak. Smörets själ heter diacetyl. Det närbesläktade ämnet acetoin bidrar också till smörsmaken. Båda är mjölksyrebakteriernas verk och frigörs vid kärningen. Ämnena återfinns i de flesta fermenterade produkter fast i mindre mängder och bidrar till fyllighet och för tankarna till en liksom tillagad produkt. Diacetyl och acetoin bidrar till den speciella smörkolekaraktären hos chardonnayviner som lagrats på fat. Och konjak också, för den delen. Diacetyl bildas också när svett fermenteras till opåträngande odör. (Du kan alltså briljera med din nya kunskap i många sammanhang.) Kärnmjölken som bevaras i smöret bidrar med små men signifikanta mängder smakförhöjande mjölksocker och mjölksyra som ger fräschör. Disulfid är ett annat ämne som ger syrat smör typiskt animalisk karaktär och det intressanta är att det har sin kokpunkt vid 37 grader, när smöret smälter i din mun får du alltså en liten djurisk kick. Smörsmaken varierar med temperaturen och när smöret värms sker ytterligare magi. Mer om det senare!
Vi har individuella detektionströsklar för olika ämnen, så min smörupplevelse skiljer sig från din. En stor del av befolkningen kan inte ens urskilja diacetyl i de mängder som normalt finns i smör. Kan man tänka sig ett sorgligare öde än att vara smörblind1 Lyckligtvis kan de trösta sig med att det finns över hundra andra aromämnen i smör som kanske kan kompensera. Just komplexiteten gör att artificeill smörsmak i form av diacetyl upplevs som en dimensionell och syntetisk i jämförelse med smör trots att det är samma molekyl som dominerar. Känsligheten för diacetyl varierar vid olika tillfällen och troligen kan man träna upp förmågan att känna smörsmak.
När smöret lagras förändras smakbilden en smula. När allt kommer omkring har du ju skapat en levande produkt. En viss ålder ger tilltalande fyllighet, men när för mycket av smörets fett brutits ner till fria fettsyror smakar det härsket. Samtidigt försvinner en hel del av den flyktiga diacetylen, så att förpacka smöret lufttätt är a och o.
GRUNDRECEPT
Vispa hastigt samman grädde och syrad produkt (cirka 1/2 dl per liter grädde) i en mycket ren skål. Täck över och ställ på ett säkert ställe, helst lite svalare än vanlig rumstemperatur så att syrningen sker långsamt och mycket aromämnen hinner bildas. Låt stå 1-4 dygn, beroende på hur syrligt och smakrikt du vill ha ditt smör. Den syrade grädden ska smaka surt, friskt och gott.
Kyl surgrädden om det behövs, 13-15 grader är en bra temperatur. Men det är inte så petigt. Smörvikingens tips: Låt gärna den syrade grädden stå i kyl 3 dygn.
Vispa grädden på medelhastighet tills ärtstora smörkorn bildas.
Krama smöret med spatlar eller mycket rena händer och häll av kärnmjölken. Arbeta smöret så länge du vill, ju mer det bearbetas, och ju mer kärnmjölk som pressas ur desto fetare och mer hållbart blir det. Men samtidigt förlorar du syra och en del trevliga aromer. Om du vill ha ett riktigt hållbart och milt smör tvättar du det genom att tillsätta ett par dl iskallt vatten i några omgångar och fortsätter att bearbeta smöret tills vattnet kramats ur.
Spara kärnmjölken! Den är en kulinarisk kulturklenod! Recept att laga på den kommer snart! Men spara den inte för länge eftersom smaken försämras.
Tillsätt lagom mängd salt 1/2-1 1/2 tsk. Tänk på att saltsmaken förstärks lite när smöret får stå eftersom det alltid finns vatten kvar som löser upp saltet.
Förvara ditt smör lufttätt och kallt. Servera med stolthet, helst vid rumstemperatur. Smöret är godast i ungefär en vecka efter kärningen. Behåller du mycket kärnmjölk i smöret är det godast de första två dagarna. Men det går fint att frysa!
Smöret!
Av 2 liter grädde fick jag ut ut runt 1,2 kg smör. Exakt mängd beror givetvis på hur mycket kärnmjölk du knådar och tvättar ur smöret. Ät helst ditt hemkärnade smör inom en vecka. Att frysa smöret ger visserligen en liten försämring av konsistensen, men är ett smart sätt att bevara smaken längre. Inte minst om du väljer att bevara mer kärnmjölk i ditt smör. Ytterligare ett alternativ för att öka hållbarheten är vakuumpackning, som ju håller det mesta av syret borta. Själv är jag väldigt känslig för härskna toner och vill därför förvara mitt smör i kyl. En tredjedel av smöret tvättades extra noga genom knådning i kallt vatten. Det ger en längre hållbarhet, i synnerhet om du saltar det lite extra. Det smöret sparas och används främst till lite finare matlagning. Sen gjorde jag två varianter att äta ganska omgående.
Vikingens jungfrusmör
En tredjedel av mitt smör fick behålla försvarliga mängder av kärnmjölken, en metod som knassmörbollen Patrik Johansson aka The butterviking (mer om honom nedan) döpt till jungfrusmör. Det ger ett smör med mycket syra och aromämnen, lite lägre fetthalt och kort hållbarhet. Ett fiffigt smör att äta som ensampålägg. Tvesovling förtar lite av finessen. Jungrusmör går inte att använda rakt av i vanliga recept eftersom syran är hög och fethalten lägre. Ska du steka i det måste en hel del vatten koka bort först och det bränns vid lite lättare på grund av den högre halten proteiner och kolhydrater. Men du kan till exempel använda det till att värma grönsaker i eller göra ett raffinerat vitlökssmör.
Bregottat smör
En tredjedel av smöret tvättades ganska noga med kallt vatten och blandades med rapsolja. Ett problem med hemgjort smör är nämligen att det blir ännu hårdare än köpt. Jag gissar att det beror på att vattenfasen i smöret inte är lika finfördelad.
Jag brukar ta till Bregott-tricket för en del av smöret. Det vill säga blanda in lite rapsolja, vilket dessutom ger en smula sundare fördelning mellan fettsyror. Smörpurister må blekna av fasa, men jag hanterar hellre deras frustration än den mackälskande tolvåringens.
Det behövs inte särskilt stora mängder olja, drygt en deciliter per kilo smör. Mer om du vill ha en riktigt mjuk blandning. Som jag pratat om tidigare här på Tisseltassel stör även ganska små mängder av ett annat fett den fasta fettstrukturen, vilket ger en förvånansvärt stor uppmjukning. Läs mer i det här gamla inlägget på Taffel. Använd en riktigt bra rapsolja utan bismak. Inget hindrar dig från att använda olivolja, personligen tycker jag att smakerna krockar. För smakens skull är det smartare att låta kärnmjölken vara kvar. Sen förvarar jag en del av det bregottade smöret i kylens varmaste del. Jag råkar ha en gammal kyl som inte håller kylan på översta hyllan, vilket ger en perfekt smörtemperatur.
Fyra frågor till The butter viking aka Patrik Johansson
Vissa personer man skriver artiklar om blir man vän med. Det går inte att hjälpa. Så ibland skickar jag ett mess till smörmakaren Patrik Johansson. Du vet: så där bara fråga hur det är med honom. Varje gång svarar han från ett nytt ställe, mitt uppe i ett nytt projekt med en ny partner. Ett mejeri på Isle of Wight. Kockjobb i Göteborg. Eller så skriver han en roman. Ömsom uppe i smöret, ömsom i exil. Att kort rekapitulera Patriks livshistoria kort är helt omöjligt utan att skriva en roman. Märkliga äventyr på Madagaskar, en IT-karrär som var lukrativ men otillfredsställande. Själva smörresan började med saltmakande. Äkta flingsalt i form av små tunnskaliga krasande pyramider. Så småningom tog smörkärnandet över. Och Patriks berömda jungfrusmör serverades snart på Noma och andra toppkrogar. Nu har smörvikingen har vind i seglen igen! Och visst är det dags för en uppdatering?
Bild snodd av Patrik. Litet smörlandskap att servera till potato WTF.
Vad har du gjort sen vi hördes av sist 2020?
Jag åkte till UK igen. Gjorde smör med markisen av Cholmondeley. Kom in med smöret på en trestjärnig fransk restaurang vilket på ett sätt kändes som större än att komma in på Noma, men på många andra sätt inte. Tillbaka i Sverige pga corona och jobbade med Malt, humle och vin. Nu har jag mejeri i Kosta igen. Startar snart en butik/mejeri i Covent garden där vi ska göra smör och sälja nordiska mejerivaror, främst ost.
Varför är smörmakandet så viktigt för dig?
Smörmakande kan som inget annat få mig i balans. En sorts andlighet in action som ger mig tillgång till bra tankar och känslor. Min roman Vidar beskriver det mer utförligt.
Ditt smörkärnande har utvecklats genom åren, vilka är dina viktigaste insikter?
Har gått tillbaka till enkelheten och bort från de mer fabulösa, burleska och poserande smörkreationerna. Med enkelheten följer naturligtvis fortfarande de bohemiska idealen - sanning, skönhet, frihet och kärlek med basen i romantiken. Och mer precis kontroll av pH, temperatur och tid
Har du något tips till nybörjare som vill göra smör i sitt eget kök?
Syra grädde med lite filmjölk under två dygn i rumstemperatur och sätt bunken i kylskåpet med trippla lager plastfolie under två dygn, gärna längre. Kärna sedan kallt för ett fett smör eller varmare, upp till 17 grader, för ett syrligare smör.
Mer av smörvikingen! Du kan lyssna på Patriks hårresande skrönor Hannah och Vidar (finns som ljudbok på Storytel). Om du vill smaka på hans matfilosofi kan du börja med att laga hans Potato WTF.Och följ honom gärna på Instagram (jag snodde bilden på smöret till potato WTF därifrån. Han vill inte vara med på bild, sin obestridliga fägring till trots.
PS. Det går alldeles utmärkt att göra smör på färdigköpt creme fraiche också. Räkna dock med att den tar betydligt längre tid att kärna eftersom den är lite magrare än grädden. Resultatet blir ett trevligt smör med mild syra som bibehåller lite av råvarans champinjonkaraktär. Men eftersom crème fraichen är dyrare än grädde gör jag det enbart när jag förköpt mig eller när det är vrakpris. Ett par gånger har jag fyndat Arlas syrade grädde för halva priset, den ger också ett fint smör fast lite mildare än det hemsyrade.
PPS. Det kommer snart ett nördigt PREMIUM-inlägg om kärnmjölk som redan är färdigskrivet. Med ett recept på en rätt så god att den svårmatade tolvåringen tog fyra portioner.
PPPS. I helgen ställdes en middag här hemma in eftersom min man har covid. Istället hamnade jag med min vän Åsa på Scandwich Malmskillnadsgatan (Stockholm). På fredagar har de afterwork med väldigt prisvärda och skojiga viner. Ett glas cava kostar 65 pix. På lördagen erbjuds grogg för hundra pix. Mackorna är rustika och smakar vad de kostar: mycket. Lunchmackorna är rena rama fynden. Väldigt bra veganska alternativ.
PPPPS. Min man fyllde år i måndags vilket även var smörgåstårtans dag vilket han upplever som en smula kränkande. Generellt anser jag smörgåstårta vara tecken på en civilisation i sönderfall. Ständig bubblare för att kvala in som sjunde insegel. Som alltid finns det undantag. Anna Billing kan laga goda smörgåstårtor.
PPPPPS. När en soppa ska fungera som en mättande middag är det smart att toppa med ett ägg. Beroende på sopptyp kan ägget vara hårdkokt, mjukkokt, pocherat, hårdstekt, mjukstekt eller vändstekt. De olika varianterna bidrar med helt olika smaker och konsistenser.
PPPPPPS. Jag har lyssnat mig genom drygt 32 (!) timmar av Ink black heart, senaste deckaren av Robert Galbratih (läs: J.K. Rowling). Du slipper. Om boken varit hälften så lång hade den varit dubbelt så bra. Och inte ens då hade den varit jättebra. Det enda som är jättebra med hela pseudonymprojektet är Tom Burke och Holliday Grainger som spelar huvudrollerna i filmatiseringen. Och eftersom jag är intresserad hur det går för dem lyssnade jag på boken. Bad move! För nu kommer det inte bli lika kul att titta på filmatiseringen. Den kan nämligen bli bra för det finns en del intressanta ingredienser i den invecklade handlingen. Potentiellt intressanta i alla fall. En morbid men bejakande tecknad serie med kultstatus. En fandomkultur som går överstyr. En genialisk upphovskvinna som oförtjänt trakasseras. Ensamhet. Olika typer av grooming och bedräglighet. Näthat. (Ni som fölt med i Rowling-debaclet fattar varför vissa kallar boken hennes privata pity party.) Det är flyhänt skrivet, med en del fina observationer. Och tyvärr lite av Rowlings vanliga trista förakt mot svaga, feta och oattraktiva. Evighetslånga twittertrådar och chatkonversationer är svårt att infoga elegant i böcker och katastrofalt i ljudböcker. Man får skavsår i öronen av alla tidsangivelser och användarnamn. När jag tänker på saken kan det faktiskt bli ännu sämre i en dramaserie. Och har vi inte tröttnat på alla dessa klyschiga och desperata sparlågeromanser mellan huvudpersonerna? Spoiler! Upplösningen är askass eftersom gärningspersonen inte övertygar.
PPPPPPPS. Jag vill att många läser vad jag skriver. Dricksa gärna genom att tipsa dina vänner om den här artikeln och att prenumera. Tyvärr ogillar Facebooks algoritm länkar till substack och Twitter dödar länkarna helt. Så personliga rekommendationer funkar allra bäst. Det finaste du kan göra för TisselTassel är förstås att prenumera. Oavsett om du gratisprenumererar eller betalar så blir jag glad. Det är knapra tider för många och den bisarra dollarkursen har drivit upp priset på prenumerationen. Vi löser det! Swisha en FÖR DIG lagom summa till mitt företagskonto- SWISH: 123 05 77 478 Mat-Lisa Skriv TISSELTASSEL OCH din mejladress som meddelande så blir du premiumprenumerant.Hör av dig om du inte får välkomstmeddelande inom tre dagar.
Nu är jag inne på femte veckan i mitt av-och-på-förhållande till covidviruset. Senaste veckan har det hettat till i form av feber. Aptiten har i alla fall inte sviktat. Så här kommer ett bra tips om en lättlagad närande lunch.
Hetta upp smör eller olja i en non-stickpanna eller väl instekt stekpanna. Det måste verkligen vara en panna det inte bränner fast i. Hög värme!! Häll ner en matsked solrosfrön eller en tesked sesamfrön och stek dem lite så att de får en aning färg.
Klicka ner en mild harissa (jag använde Årstidernas med citron och kapris) eller röd pesto, finhackad kimchi eller gochujang som rörts mjuk med lite vatten. Rör om.
Peta ut frön och gucka mot kanterna så att det blir ett stort utrymme i mitten. Slå på lite mer olja om det behövs. Knäck ner ett ägg. Fös runt vitan lite så att den blandas med frön och gucka. Strö på lite grovriven cheddar eller smulad feta eller annan god ost. Stek ett tag. Vänd hela härligheten och stek på andra sidan.
Lassa upp på rostat bröd och dekorera gärna med strimlad salladslök eller koriander eller persilja.
MUSTIG GULASCHSOPPA MED VÄNDSTEKT ÄGG
Den här soppan kom till för att jag hittade en liter kraftig buljong på oxhjärta i frysen. Jag gillar att laga fegvegorätter på animalisk buljong. Då behövs inget extra kött för att få den där djupa djuriska tillfredsställelsen. Den stora burken ajvar i kylen väste anklagande att den kände sig mer än redo att förvandlas till gulaschsoppa. Jag kämpar ständigt för att äta upp min ajvar innan mögel invaderar, så det gäller att ha hög omsättning. Lite vin ger extra pondus åt mustiga gulascher. Vintry’s Taverna är ett mediokert rött katrinplommonsött vin som gör sig fenomenalt i matlagning i stället för portvin. Resultatet blir lite snällare och mer harmoniskt eftersom det saknar portvinets kärvhet och beska. Sa jag att det är betydligt billigare? Knepet för att få must är att steka rotsakerna länge på låg värme så att de blir ljust gyllene och mosiga. Mycket av maillardreaktionerna som ger smak sker långt innan du får den djupt brynta färgen och rostade smaken. Att steka tomatpuré och kryddor gör att deras smaker mjuknar.
Eftersom jag hade nykärnat smör hemma rörde jag ner en liten klick före servering.
TIPS! Om du inte har ajvar hemma är det bara att öka mängden paprikapulver och tomat. TIPS! Om du eller andra ätare är skeptiska till smakrika rotsaker kan en del ersättas av mer harmlös potatis.
6 portioner
150 g gul lök 50 g hemkärnat smör eller olivolja 200 g rotselleri 150 g kålrot 200 g palsternacka 200 g morot 1/2 tsk kummin 3 korn kryddpeppar
2-4 klyftor vitlök 2 msk tomatpuré drygt 1/2 tsk kraftig färsk eller torkad timjan 1 tsk kraftig färsk eller torkad salvia 1/2 msk milda chiliflingor, t ex koranska eller häften stark chili och hälften paprikapuver 3 dl passerad tomat 1 dl mild ajvar (3/4 dl vitt vin, bara om du råkar ha en öppnad flaska) 8 dl kraftig köttbuljong eller bönspad+1 msk lantbuljong och 1 msk mörk miso 6 dl kokta små vita bönor, sköljda och avrunna om de är burkade 1/2 dl rött sött vin (se ovan) 1 1/2 msk maizena majsstärkelse
Servering (1 klick kallt hemkärnat smör) strimlad persilja, dill eller gräslök vändstekta ägg med krämig gula
Halvera, skala och hacka löken ganska fint. Börja steka i fettet i en djup traktörpanna eller tjockbottnad kastrull. Non-stick är din vän idag. Skala och tärna rotselleri, kålrot, palsternacka och morot. Ös ner med löken allteftersom och fortsätt fräsa på låg värme tills rotsakerna mjuknat och fått en smula färg, cirka en kvart. Rör om då och då, förstås.
Mortla kummin och kryddpeppar grovt. Rör ner i rotsaksfräset. Skala och mortla eller finhacka vitlöken. Rör ner vitlök, tomatpuré, timjan, salvia och chili i fräset och fräs vidare i 5 minuter.
Rör ner eventuellt vitt vin. Rör ner tomat och ajvar och låt puttra några minuter. Vänd ner buljong, bönor och sött vin. Låt puttra mycket sakta minst en kvart, helst en halvtimme.
Rör ut maizenan i 1/2 kallt vatten och rör ner i den sjudande soppan. Låt puttra några minuter och smaka av med salt, chili och ajvar. Kanske ytterligare en mortlad vitlöksklyfta? Kanske 1 msk sött vin extra?
Rör ner lite smör och persilja om du vill. Toppa med stekt ägg.
premiuminlägg om kärnmjölk, brynt smör, hur mycket måste man träna, husmorstips, fler nördiga premiuminlägg, stenrika riddare,, kikärtsgrytans innersta väsen, koko sabzi, färskost, syllabub, trifle, fetaost, gigantbönor, fortsättning på novellen, torghandlerskans vilda äventyr, premiumkrönikor, premiuminlägg om curryblad, en hel del om vilda växter, rujak, premium: saker jag haft fel om, recept på guldharissa, röda linser, allt om lökstekning, upma, fisksås, dillkött med persiska kryddor och vad jag får lust att skriva om helt enkelt.
