Grejen med skreien. HÄLSA: Kaffestorm, koffeinets effekter, BMI som hälsomått och nya tag!

Samt något om vinterbad, märgben och ett brinnande försvar av sötpotatis.

Lubnch jag lagade till min make. Recept längst ner.

Hej på dig, skrei!

Min familj bor i en fisköken. Lite är det vårt eget fel eftersom vi är väldigt petiga med färskheten, båda jag och min man är väldigt känsliga för härskna smaker och åldrad fisk. Vi avskyr samfällt burkmajo, köpesill och allt utom pinfärsk fisk. Äktenskap kan byggas på lösare grund än så.
Till fiskcurry och smakstarka grytor går det an med fryst fisk av hög kvalitet.
Förra året gjorde vi ett traumatiskt inköp av skrei för 320 kronor kilot. Traumatiskt för att fisken var knappt ens medioker. Pengar i sjön, bokstavligt talat.
Så i år bet jag ihop och beställde skrei från de utrtrevliga människorna på FriskFisk som kör firrarna direkt från Norge där de plockats upp från kallt salt vatten. Galna 430 kronor per kilo plus en hundring i transport. Nåja, jag försvarar mig med att stockholmskrogar tar runt fyrahundra för en portion skrei. Så egentligen tjänar vi pengar på att äta skreien hemma.
Nu har jag alltså vansinnigt fin skrei i en frigolitlåda vid dörren. Jag inledde med att göra en skreirätt till lunch åt min sjuka man. Recept längst ner!

Bild snodd av FriskFisk

Varför just skrei?

I en tid före tiden arrangerade jag en vertikalprovning av svenska fiskar för Gourmet. Idén kom från en matkonferens i USA där fiskar blindtestades som ett led i marknadsföringen av mindre populära fiskar.
Fisken tillagades utan salt, vilket jag i efterhand tycker var lite fel. Salt har en fantastisk förmåga att aktivera och framhäva tilltalande smaker samtidigt som de mindre attraktiva dämpas. Och det är ju med salt man äter fisken.
Hur som helst kom vi chockerande nog fram till att Östersjötorsk var rätt bedrövlig jämfört med andra fiskar från kallare salta vatten. Vilket jag länge tyckt i smyg.
Vid testet konstaterades vidare att torsk hade klara drag av kokos. Idag skulle jag not lägga till att det finns en ton av riktigt färska paranötter hos torsk också. Men bara hos skreien. Kungen av torskar.
Det senaste årtiondet har skreien skrällt till på allvar på krogen och i fina fiskdiskar.
Skrei är en havets vagabond som vandrar ända från Barents hav till Nordnorge. Som vanligt finns det bara två skäl till frivillig långflytt: sex eller pengar. Och eftersom torsken inte har fickor kan du gissa själv vad den är ute efter.
Precis som många människor gör sig torsken av med fett och bygger muskler i samband med parning. Under den långa simturen är föda sekundärt eftersom fokus är på fortplantning. Och torsken förvandlas till skrei. Det magra köttet har makalöst ren smak. Och det är kritvitt, fast och skivar sig vackert efter tillagning. Säsongen varar från sen januari till tidig april och någon gång under den tiden kanske du är stadd vid kassa?
Eftersom skreibeståndet är välskött och rikligt kan du äta lyxfisken med gott samvete. Om du inte gör av med barnens veckopengar.

Bild snodd av Gårdsfisk. Ålmal med stiliga morrhår.

PS. Jag fick på annat håll frågan vad jag tycker om Gårdsfisk. .
Kort svar: Heja!
Lite längre svar: Det handlar alltså om odlade fiskar, clarias och rödstrimma, som jag säkert kommer att skriva mer om. Riktigt duktiga fiskodlare ligger bakom. För de har fått fram ren smak som är ovanlig hos insjöfisk. Däremot saknas den där magiska sötman och havssmaken som fiskar från kalla salta vatten har. Imponerande produkter alltså, men många mil från skrei i smak. Den afrikanska ålmalen (som av begripliga skäl säljs under det latinska namnet clarias) påminner smakmässigt om grodlår, fast mildare.

PPS. Familjen har serverats rätt tråkig mat i januari eftersom alla har varit sjuka i omgångar. Familjens trettonåriga karnivor är förtjust i grytor med märgben och har frågat om man kan äta enbart märg. Det kan man.
I onsdags hittade jag prisvärda svenska oxmärgben i Skärholmen. Sex bastanta stubbar gick på femtio pix. Hurra!
Jag kletade lite mortlad vitlök på , örtsaltade, svartpepprade, tryckte på en liten tunnhyvlad skiva smör och bakade i ugn 175 grader tills innertemperaturen nådde 60 grader. Om du låter märgen gå upp mycket mer i temperatur rinner den ut. Bakningen tog en halvtimme.
Märgen åts på tunna skivor rostat surdegsbröd med strimlad persilja och några droppar sherryvinäger. Vi konstaterade att oxmärg lustigt har drag av både karljohansvamp och sniglar. Vet inte om den upplysningen gör dig mer eller mindre märgsugen.
Efteråt balanserade vi fettintaget genom att äta en vegosallad med kidneybönor och buljongkokt grönt vete, mager getricotta och annat gott.

PPPS. Det tar jättelång tid att göra det här nyhetsbrevet till dig. Kanske vill du lägga ner en minut på att tipsa några vänner om att de kan prenumerera gratis? Eftersom Facebook och andra sociala medier ogillar Substack är det svårt att nå ut.
Jag blir naturligtvis allra gladast om du investerar i en premiumprenumeration en månad eller ett år. För då har jag råd att skriva mer och roligare.
Du kan också swisha en helt valfri slant till mitt företagskonto. För alla har ju olika tjock plånbok.
SWISH: 123 05 77 478
Skriv din mejladress i meddelande så får du en premiumprenumeration. Kontakta mig om du inte får en välkomsthälsning inom tre dagar.

Ett liv utan kaffe?

En storm i en kaffekopp

Åh, herregud vilken överdriven debatt om kaffets klimatpåverkan som rasat i veckan. "Är svenskarna beredda att ge upp kaffet för klimatet?" är rubriken som tar priset. Är säker på att rubriksättaren kände sig härligt edgy. Det är så sorgligt att medierna allt oftare bidrar till den polarisering som får skeptikerna att muttra: “Nu vill klimatmupparna ta ifrån oss kaffet”. Ytterligare en ursäkt att fortsätta blunda.

Nej, du räddar inte klimatet genom att skippa kaffet. Och en del av råden som ges av miljöorganisationer är rätt konstiga.
Svinnet är förstås ett stort problem. Mer än var tredje kopp kaffe slutar i vasken. Självklart ska man inte göra mer kaffe än man dricker upp. Och att dricka väldigt mycket kaffe kan ge ökad stress, sömnsvårigheter etc. Två koppar kaffe ger sällan bättre effekt på trötthet än en kopp kaffe.

Så ofta som man kan bör man välja ekologiskt fairtradekaffe eller direkthandel. (Fairtrades*exakta* resultat kan diskuteras, men rörelsen driver enligt min rätt välgrundade mening för organisationen utvecklingen framåt.)
Konventionellt kaffe är ofta så kallat solkaffe som innebär låg biodiversitet och stora vattenförluster. Medan ekologiskt som regel är skuggkaffe, där träd används för att skugga odlingarna, vilket är bättre av en massa skäl. Besprutning är skadlig både för ekologisk mångfald och kaffearbetarna.
Välj kaffe från Brasilien, tycker WWF. Säkert rimligt, jag har inte exakt koll på siffrorna. Men om ALLA väljer kaffe från Brasilien kommer säkerligen ännu mer regnskog avverkas. I Brasilien odlas kaffe till stor del på slätter där det tidigare växte träd. Och de gigantiska kaffeplantagerna är knappast kända för sina utmärkta arbetsförhållanden.
Försök välja småproducenter om du har råd. Lykke kaffegårdar är till exempel ett roligt företag som kör direkthandel utan mellanhänder. (Transparens: Jag känner ägaren. Men får tyvärr inget gratiskaffe.)

Snabbkaffe utmålas som ett skonsamt alternativ för planeten. I alla fall om du dricker änglapiss, som min farmor kallade det. Så svagt att det knappt smakar. Använder du mer än cirka 50% mer snabbkaffe än tillverkarens anvisningar, eller dricker större volym så försvinner klimatvinsten. En annan fördel är förstås minskat svinn om alla gör snabbkaffe i koppen. Men om du inte slänger kaffe i vanliga fall gäller det ju inte dig. Att dricka svagare och äckligare kaffe gör i och för sig kanske att du slutar helt. Och livet blir lite gråare.
Nä, det där tipset om snabbkaffe är en typisk skrivbordsprodukt. Jag har egentligen inget mot snabbkaffe i nödfall, det är en trevlig varm dryck med kaffekaraktär som gör jobbet. Kaffe är det inte.

Mjölk i kaffet eller ej? Det är inte svart eller vitt. Bokstavlig talat. En matsked eller två gör inte så stor skillnad för klimat och miljö, men dricker du en megakopp latte påverkar det klimatet rejält. Och det är mjölken som har i särklass störst negativ effekt. Samtidigt innehåller mjölk mycket nyttigheter. Klimatpåverkan för livsmedel bör ställas i förhållande till näringsinnehåll och om just du behöver den näringen. Behöver du inte näringen är havremjölk ett miljövänligare alternativ, den räknar jag mer som underhållning än livsmedel. Vilket absolut inte behöver vara negativt. Mat är underhållning, kultur och hantverk. Och njutning.

Kaffesump som gödsling? Kaffe innehåller kväve och fosfor som växter behöver. Samtidigt är det surt, inomhusväxter klarar bara lite kaffesump två gånger om året. Utomhusväxter klarar mer, kolla rekommendationer noga. Kompostera gärna kaffesump.

Det föreslås även att göra man ska göra kropsskrubb av kaffesump och kokosfett. Gör inte det. Mer än undantagsvis. Kaffesump är döden för avloppen, i synnerhet i kombination med kokosfett som är ett mättat fett och kladdar fast extra mycket. Fett och kaffesump är två saker som inte ska ner i avloppet, det vet du ju. Och att använda dyrt ätligt kokosfett för kroppen är lite absurt.

Att göra chokladbollar på överblivet kaffe är inte klimatsmart. Om du ändå inte tänkt göra chokladbollar. Det går åt 200 g smör för att rädda 1/2 dl kaffe och chokladbollar innehåller väldigt lite din kropp mår bra av. Att använda överblivet kaffe i mat är visserligen trevligt, men om det inte får dig att *förbruka* mindre kaffe totalt är klimatvinsterna försumbara. Det är nämligen inga imponerande näringsmängder i kaffet och det gör knappast att du använder mindre av andra klimatkrävande ingredienser. Ett bra tips är däremot att frysa in överblivet kaffe på sommaren. Den känns väldigt långt borta just nu

Så, jag föreslår att vi fortsätter att dricka vårt morgonkaffe utan dåligt samvete men med vördnad och glädje. Och går ut i världen för att göra den lite bättre. Och konsumerar överhuvudtaget mindre och smartare. Jag har just köpt två bokashihinkar, upplivad av kaffediskussionen.

Det magiska koffeinet

Nu när vi är inne på kaffe är det lika bra att köra på!
I de skandinaviska länderna hinkas det kopiösa mängder kaffe. En orsak kan vara de långa mörka vintrarna där bristen på dagsljus gör det svårare att kalibrera dygnsrytmen med hjälp av melatonin. När man släpar sig upp i beckmörker behövs all hjälp man kan få.
Sen finns det fårstås kulturella orsaker. Kaffe kom att förordas av nykterhetsrörelsen som ersättning för brännvin, vilket hjälpte till att göra det populärt. Lockande fikamöten fick en viktig betydelse inom folkrörelserna. I början av 1900-talet diskuterades dock kaffemissbruk som ett allvarligt problem. Kaffet utmålades bland annat som den hiskliga drake St Göran bekämpade, en bild som omedelbart gör att jag starkt att identifierar mig med odjuret.¹ Hur som helst är fikande något av en nationalsport.
Barn älskar ofta doften av kaffe men förskräcks av beskan. Dels beror det på att barn har fler receptorer för beska, men det är också en socialiceringsprocess som får oss att sakta omfamna bittra smaker. Precis som när det gäller öl och vin är det till stor del effekten av drogen som får de flesta människor att övervinna den initiala skepsisen. Vi pratar koffein.

Koffein är en så kallad – *drar efter andan* – adenosinreceptorantagonist. Det vill säga: det förhindrar adenosin att binda till receptorer så att det skvalpar runt sysslolöst. Orsaken är att koffeinets struktur påminner om adenosinets och helt fräckt konkurrerar koffeineet ut det vid receptorn. Till skillnad från adenosin bromsar koffeinet inte cellernas aktivitet. Tvärtom.
Koffein förhindrar dig från att bli sömnig. Till stor del i alla fall, sömnighet är en komplex process där bland annat hormonet melatonin har en del att säga till om. En del människor känner sig faktiskt sömnigare av kaffe. Det kan bero på att de har större tolerans mot koffein eller att de bryter ner koffeinet så snabbt att adenosin sen kommer i en rusch till receptorerna. Vid långvarigt kaffeintag kan antalet receptorer för adenosin öka, rent teoretiskt ger det en ökad känslighet för adenosin och i vissa fall ökad trötthet. Och rent teoretiskt kan ge snabbare insomning om koffein undviks på eftermiddagar och framåt.

Men vänta, koffeinet gör mycket mer! Blodkärlen drar sig samman lite, bland annat eftersom adenosinet inte kommer till. Nervcellernas aktivitet ökar. Det får binjurarna att reagera som vid fara, eller för all del möjlighet. Adrenalin, kroppens fly-eller-fäkta-hormon, produceras vilket leder till en rad fysiologiska effekter. Hjärtat slår lite snabbare, blodtrycket höjs lite och ytliga blodkärl dras ihop för att öka genomströmningen i stora muskelgrupper. Koffein kan därför ge något kallare händer och fötter.
Lite glukos frigörs från glykogen lagrat i levern. Inte konstigt att koffein ökar prestationsförmågan vid träning, vilket är väl belagt. Men bara lite och inte i alla aspekter.
Nu kommer en högintressant grej: dopaminaktiviteten ökar i vissa delar av hjärnan. Tidigare ansågs det främst bero på att dopaminnivåerna höjdes på grund av minskad reabsorption. Enligt en mycket citerad studie i Nature tycks det om det snarare är receptorernas mottaglighet för dopamin som ökar, främst i ett område kallat striatum. Ett område som är centralt för belöningar, motivation och impulser. Samt spelar roll vid utveckling av olika beroenden.
Dopamin kallas ibland belöningshormon, men det är snarare ett hormom som ökar motivation. Tyvärr inte alltid till bra saker.
Självklart är det inte så enkelt att ett enda hormon orsakar en specifik känsla. Jag gillar ändå uttrycket molecule of more vilket även är namnet på en bästsäljande bok.

Det brukar påstås att koffein är rena kokainet. Heroin och kokain handlar förvisso också till stor del om dopamin, men effekten är mycket kraftigare och sker i andra delar av hjärnan (nucleus accumbens) där dopaminnivåerna ökar.
Koffein kan möjligen ses som förortstantheroin. En tanke som i sig piggar upp.
Det är viktigt att minnas att koffein sällan konsumeras i ren form. Andra substanser i t ex kaffe samverkar med koffeinet och har dessutom egna effekter.
Kaffeskeptiker hävdar ibland att de positiva effekterna av kaffe enbart beror på att koffeinabstinensen hävs, men forskningen säger alltså annat.

Kaffe och din hälsa

Om kaffe är nyttigt beror på vem du är och hur mycket du dricker. Och i viss mån hur du lagar kaffet.
Stora mängder koffein kan förstås leda till sömnsvårigheter. Isynnerhet om det dricks sent på dagen. Halveringstiden för koffein är mycket individuell, så exakta tumregler är svåra att ge. Men en typisk halveringstid är runt sex timmar, vilket innebär att om du dricker kaffe klockan 16:00 är hälften av koffeinet kvar i kroppen 22:00. En dålig sömn gör att du behöver ännu mer kaffe dagen efter. En del kan bli kvitt sina sömnsvårigheter genom att trappa ner koffeinet helt.
Ändå tycks det som om de positiva effekterna överväger, även om en del personer reagerar negativt. Här är en bra översiktsartikel. Koffein tycks ha mestadels positiva effekter på humör och prestationsförmåga. Dock finns inga tydliga effekter på exekutiv förmåga (igångsättning), arbetsminne och långtidsminne. I synnerhet vid trötthet har koffein positiv effekt, men även utan trötthet tyder flera studier på positiv effekt. Särskilt vid enkla rutinuppgifter.
Under senare delen av 1900-talet fann forskare epidemiologiska samband mellan kaffe och flera cancertyper. Och 1991 hamnade det stackars kaffet på Världshälsoorganisationens ökända lista för livsmedel över möjligen cancerframkallande kostfaktorer. Numera har kaffet plockats bort från skamlistan eftersom det visade sig att sambandet bland annat berodde på att kaffedrickare oftare röker.
En av kaffets mörka sidor är att det kan höja de skadliga typerna av kolesterol (LDL), det gäller dock bara kokkaffe och kaffe i perkolator. Filterkaffe har försumbar negativ effekt på kolesterolet eftersom de illvilliga diterpenerna cafestol och kahweol fastnar i filtret.
Dessutom är det godast. För att jag säger det.

Kan filterkaffe rent av kallas hälsodryck? Tja, kanske. Som sagts ovan är det viktigt att kaffe innehåller fler aktiva substanser än koffein. Kaffe är mycket rikt på antioxidanter som fenoler och de melanioder som bildas vid rostningen.
Fun fact: I USA är kaffe det enskilda livsmedel som är den största källan till antioxidanter. Vilket så klart beror på den ohälsosamma dieten och det faktum att det dricks mycket kaffe.
Det finns ett svagt samband (inte samma sak som orsakssamband) mellan två dagliga kaffekoppar och minskad risk för Parkinson², koloncancer³ och fettlever. Däremot finns tydligare tecken på att kaffe skyddar mot typ 2-diabetes.

Saken är klar, om du trivs med koffein och sover okej ger ett rimligt kaffedrickande en del pluspoäng för hälsan. I alla fall enligt det rådande forskningsläget.

PS. Senaste åren har det dykt upp en nittiominutersregel för kaffe i hälsovärlden. Regeln innebär alltså att du ska vänta minst 1 1/2 timme innan dagens första kopp. Resonemanget är att när du vaknar har du fortfarande kvar adenosin i kroppen och det fortsätter produceras ett tag. Om du dricker kaffe direkt blockeras adenosinet tills koffeinets effekt klingar av. Då ökar risken för en sömnig svacka när adenosinet som lurpassat tar över. Det finns också spekulationer om att kaffe ger bättre effekt efter att den naturliga kortisoltoppen på morgonen passerats. Normalt ökar kortisolproduktionen på morgonen när du skuttar ur sängen.
Jag har inte hittat några vettiga studier som stöder nittiominutersteorin i praktiken. Upplys mig gärna!
Men om du blir trött på eftermiddagarna går det ju utmärkt att testa en senareläggning av kaffet utan skador för livet. Möjligen blir omgivningen lidande eftersom din morgon blir en mental golgatavandring.

PPS. Nu undrar du säkert vad jag dricker för kaffe. Eller inte. Jag talar om det i alla fall. I ambitiösa perioder har min man köpt råkaffe och rostat själv i en finurligt ombyggd popcornmaskin. (Gift er med en så driftig man eller kvinna!) På så sätt kunde vi dricka de allra yppersta bönor till mycket lågt pris.
Till vardags varierar vi vilt. Alltid ekologiskt eller från småproducenter. Som regel rätt billiga sorter men nymalt och aldrig i kaffebryggare. Testa exempelvis Amiga som till minst 75% består av kaffe från kvinnliga odlare. Vi gillar även Arvid Nordquists Reko. Ibland slår vi på stort och köper dyra sorter.

PPPS. Ett bra tips för dem med kaffekänsliga magar är att välja extra mörkrostat. Lustigt nog är det mer skonsamt.

Sötpotatis och svart ris: Till trendingrediensernas försvar

På Nyhetsmorgon gav förnumstiga människor spartips för mat. (När jag ger spartips är jag givetvis aldrig förnumstig, bara outsägligt vis. OK?) Ett av tipsen var att inte jaga trendprodukter som sötpotatis och svart ris. Där vill jag protestera lite.
Jo, svart ris är mycket dyrare än vitt. Som om människor med skral kassa inte vet det. Som om de inte redan kan jämföra priser.
Ändå. Svart ris är billig, miljövänlig, fiberrik och näringstät festmat för sisådär sju kronor per portion. Det ekologiska svarta riset från Italien är ovanligt miljövänligt och tär inte på vattenresurser. Till exempel Saltå kvarns som odlas i ett område i Po-dalen som är unikt lämpat för dammodlingen. Isynnerhet när vi äter vegetariskt är det nattsvarta riset en ljuspunkt tack vare sin skönhet, tillfredsställande tuggighet och mustigt nötiga smak. För matintresserade är det just sådana här produkter som gör det enklare att minska matbudgeten. Visst finns det många som inte har råd ens med det. Men jag hävdar med en druckens envishet att svart ris kan vara oerhört prisvärt. Tittar vi på lycka och näring per krona kan svart ris vara ett kap. Och det totala priset för en måltid med svart ris kan enkelt hållas lågt.

Vad gäller sötpotatis föreslås det att den kan ersättas med vanlig potatis. Jag har egentligen bara en sak att säga: Va?
Fast jag säger några fler saker ändå.
Inte för att jag äter sötpotatis ofta, men i förra veckan såldes den för femton pix per kilo. Även när sötpotatisen kostar dubbelt så mycket är det en ganska billig grönsak, i synnerhet vintertid. Och det är så den bör betraktas. Eller som potatis och grönsak i en praktisk paketlösning.
Vill man hitta en cook alike och få till en liknande upplevelse är det ju knappast potatis utan pumpa eller rostad morot som är de uppenbara alternativen till den vanliga oranga sötpotatisen.

Det unika med sötpotatis är att vid upphettning aktiveras ett enzym, amylas, som bryter ner en del av stärkelsen till sockerarten maltos. Maltosen har ungefär en tredjedel av vanligt sockers sötma. Genom att baka potatisen länge vid lite lägre temperatur hinner enzymet jobba på och resultatet blir en ännu sötare sötpotatis. Den enklaste metoden är att helt enkelt börja bakningen i kall ugn satt på 225 grader. Det går att få potatisen ännu sötare. Det vill inte jag, tackar som frågar. Men du kanske vill. Serious Eats har utvecklat en metod som innefattar frysning i sex timmar, inlindning i aluminumfolie och tre timmar i ugnen.
Här har jag också bara en sak att säga: ORKA!

Trots maltosen är det, enligt de studier jag hittat, främst halten sackaros (samma som strösocker) som avgör hur mycket provsmakare gillar sötpotatisen.
Sockerarternas karamellisering vid bakning och stekning ger ett speciellt smakdjup. (Antar att det sker en del maillardreaktioner också.) Andra ämnen som bidrar till smaken är terpener och ketoner som bildas när lite av de nyttiga oranga karotenoiderna bryts ner. Furfural som uppstår ger toner av honung, rostad mandel och nybakat bröd.

Kära potatis … Jag säger inte att du spelar i en lägre liga för det är inte ens samma sport. Och variation är viktigt under vintern. Sötpotatisen må vara långväga, men den är hållbar, näringsrik och transporteras långsamt med lite svinn. Och snart odlas den nog i Sverige. Jag skippar hellre gurkan, salladen och tomaterna när de inte är i säsong.

Den höga sötman och rika musten gör att sötpotatis trivs med balanserande chilihetta och höga smaker. Så varför inte göra en curry på sötpotatis och linser som serveras med lyxigt svart ris?

Ensamätare vill sällan sätta på ugnen för en ynka sötpotatis. Mikron är som så ofta en trogen vän!
Picka sötpotatisens skal med en gaffel, kör i mikro på högsta effekt tills den är helt mjuk cirka åtta minuter. Snitta, pressa ihop och toppa med en het majo/räkröra eller en het linsröra. Eller som superenkelt mellanmål med salt, pressad lime och smör eller olivolja.
Den snabba tillagningen i mikro gör att sötpotatisen blir betydligt mindre söt efter amylaset inte hinner verka. Jag tycker att just det är en fördel även om den magnifika rostade smaken saknas djupt.

Sötpotatisens smakkamrater

anka, apelsin, avokado, bovete, cashewnöt, chili, citron, curry (typ alla sorter), havtorn, ingefära, jordnötter, kanel, kardemumma, kikärtor, koriander, kryddnejlika, kycklinglår, lamm, lever (håll koll på konsistensen!), lime, linser, majs, mandel, miso, pumpafrö, rosmarin, ljusa russin, röd paprika, sesam, sherry, spiskummin, stjärnanis, svarta bönor, tomatsås, torsk, vanilj

Är BMI ett bra mått för hälsa?

Inom vården och forskning brukar BMI användas som ett mått på vikten och för att bedöma hälsan. BMI räknas ut genom att din vikt (kilon) divideras med längden (meter) i kvadrat, alltså multiplicerat med sig själv.

Exempel helt taget ur luften: Om du till exempel råkar väga 65 kilo och vara 1,60 lång blir din BMI: 65/(1,6x1,6) = 25,4
Vilket å ena sidan innebär att du räknas som yttepyttelite överviktig. Å andra sidan är det svensk kvinnlig ideallängd och idealvikt.⁴

Användandet av det trubbiga måttet BMI har både kritiserats och försvarats.
Kritiken menar att BMI inte gör skillnad på fett och muskler eller hur fettet är fördelat på kroppen. (Bukfett är farligast. Fett nedanför midjan ganska ofarligt.) Dessutom påverkar kön, etnicitet och ålder tolkningen.
Försvararna menar att det ger en snabb billig uppskattning och kan kompletteras med andra mätvärden.
Nu har det kommit ny forskning som kan ge en uppfattning om hur stora felmarginalerna är. I en studie på 3 000 israeliska män och kvinnor jämfördes BMI med faktisk mängd kroppsfett. Av dem som bedömdes överviktiga med hjälp av BMI var i själva verket 10 procent av kvinnorna och 30% av männen normalviktiga. (Tjejgissning: gissar att kvinnor som grupp betraktat hade mer fördelaktig placering av fettet än männen. Kvinnor lagarar mer fett runt höfterna.) En tredjedel av alla normalviktiga var i själva verket överviktiga eftersom de hade för mycket kroppsfett. Det fanns ett starkt samband mellan hög andel kroppsfett och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom.
Det kan betraktas som väldigt stora felmarginaler och visar värdet av insikten att kilon inte behöver säga så mycket om din hälsa. Ett väldigt intressant fynd var att även midjemått visade sig vara lika osäkert för bedömning.

PS. När jag skriver det här inlägget är jag väldigt otränad efter en höst med utdragen covid. Det finns olika knep för att komma igen, vilket jag skrivit om tidigare. Olika metoder funkar för olika personer.
Jag har återgått till stavgång i stället för jogging för att smyga igång konditionsträningen. Vilket dessutom är säkrare för små vingliga tanter när det är halt ute.
Ett helt annat knep än de jag skrivit om tidigare är att passa på att introducera nyheter. Det kan nämligen vara vansinnigt demoraliserande att återgå till sitt gamla program och inse hur mycket sämre det går. Att träna något helt annat kan vara ett sätt att komma runt det. Nya grejor är man ju alltid kass på och förbättringen kommer snabbt eftersom det i början ändå handlar mer om att hitta teknik än kondis och styrka. Gyllene läge att introducera dans, miniband, yoga eller kettlebell och du inte kört det tidigare!

PPS. Glöm inte bort att bryta upp stillasittande med rörelse minst en gång i timmen, gärna oftare. Töm en diskmaskin, gå med sopor, stretcha fem minuter eller gör några squats. Dammsug fem minuter. Gå i trappor en minut eller jogga på stället. Gå ut i köket och bred en ostm… nej, förresten!
Kom ihåg minipauserna på kvällen också! Det är lätt att fastna framför skärmen.

PPPS. En ny metastudie har kommit till det föga förvånande resultatet att det inte finns säkra belägg för att vinterbad medför hälsofördelar.
Vad studien egentligen visar är att det finns för få, små och tveksamma studier för att man ska kunna uttala sig. Vilket förstås är ett bakslag för alla tvärsäkra techbrohälsoguruer.
Min take är att om du njuter av vinterbad kommer du få ett ökat välbefinnande, vilket ofta leder till små fysiologiska förbättringar. Själv blir jag oerhört pigg och glad av det. Vinterbadandet innebär dessutom ofta social samvaro och en känsla av sammanhang. Plus en ibland outhärdlig självgodhet.
Om du ogillar kallbad finns det i nuläget inga signifikanta resultat som motiverar att du ska utsätta dig för plågan.
Om du har högt blodtryck kan det vara farligt med kallbad. Prata med din läkare!

LÄTTRIMMAD SKREI MED JORDÄRTSKOCKSKRÄM, SIDFLÄSK OCH RÅSTEKT JORDÄRTSKOCKA

Det här är en förvånansvärt minimalistisk rätt för att vara mig. När fan blir gammal blir hen religiös. Eventuellt har den här gamla geten anslutit sig till minimalismen. Nåja, skreiens smak kommer fram fint när man håller det enkelt.
Jag använde väldigt milda jordärtskockor. Om du vet med dig att dina är väldigt smakrika kan du ersätta 1/3 med mjölig potatis.
Om du inte använder örtsalt som innehåller lite lök kan du sjuda med några tunna skivor av det vita på en purjo. Men håll igen! Löksmaken ska verka utan att märkas.
Du kan äta potatis till den här rätten om du är lagd åt det hållet. Eller gröna bönor om du är lagd åt ett annat håll.

TIPS! Snälla köp en digitaltermometer. Den kommer raskt bli din bästa vän. Bra med hjälp av den kan du få fisk med perfekt innertemperatur. Vad är perfekt? Typ 55 grader om du är en gammal get som jag och ogillar halvrå fisk. Vissa föredrar en innertemperatur på futtiga 50 grader. En del skulle nog nöja sig med att gå med torsken i innerfickan en kvart.
TIPS! Jag tycker verkligen inte att det passar med svartpeppar i den här rätten. Men måste du, så måste du. Ett stänk grön Tabasco harmonierar nog bättre.
TIPS! Vill du ha en syrlig kontrast i rätten? Blanda det färdiga fräset med lite tärnat syrligt äpple. Eller ännu djärvare: fräs med lite berberisbär sista 20 sekunderna. Om du nobbar kött är gula kantareller, hasselnötter eller solrosfrön. Krydda gärna med en gnutta röksalt.

2 portioner

250 g skreifilé
1/2 dl salt
1 l iskallt vatten
smör
olja

Knaprigt fräs
75 g rökt sidfläsk
100 g jordärtskocka
1/2 msk trevlig olja

Jordärtskockkräm
300 g jordärtskocka
1 dl vispgrädde, 40%
1 1/2 dl mjölk
2 dl nystrimlad bladpersilja
1 dl vatten, mild grönsaksbujong eller lite musselbuljong+vatten
Herbamare

1. Skär skreien i två portionsbitar. Lägg den i kallt saltvatten en halvtimme. Gärna i kylen. Ligger fisken i saltlag längre än så tar sötman stryk.

2. Förbered jordärtskockskrämen medan fisken rimmas. Blanda grädde och mjölk i en liten kastrull. Skala jordärtskockorna och skiva ganska tunt. Lägg ner i gräddmjölken snabbt som ögat. Sjud skockorna helt mjuka. Hit kan du förbereda i god tid.

3. Torka av fisken. Häll lite olja i en form och lägg fiskbitarna på med snyggaste sidan uppåt. Hyvla över en smörskiva på varje bit. Baka i ugn 120 grader (ej varmluft) tills innertemperaturen är lagom (50-55 grader).
   Värm gärna tallrikar i ugnen samtidigt.

4. Gör fräset medan fisken bakas i ugnen. Tärna fläsket fint. Lägg i en liten stekpanna och värm upp sakta. Skala jordärtskockorna. Om skalet är fint kan det få sitta kvar. Tärna fint och lägg ner med fläsket i pannan. Fräs sakta tills allt är gyllene.

5. Slå vatten eller biuljong i skockorna och koka upp. Vänd ner persiljan och sjud en halv minut så att den mjuknar och färgen intensifieras.
   Slå upp allt i en stavmixerskål eller mixerkanna och mixa till önskad konsistens. Mixar du i kastrullen med stavmixer blir det inte lika slätt och krämigt. Smaka av med salt eller Herbamare.

6. Är fisken klar än? Jaja, det andra kan hållas varmt.

7. Slå upp krämen i djupa tallrikar. Lägg på fisken och strö över hacket.

PÅ KOMMANDE

Publiceringsdatum? Se sidan 57 i Voynichmanuskriptet.

den galne slattmakaren, odlingsplaner, fortsättning på örtguiden, krogtips, roliga premiumgrejor, brynt smör, hur mycket måste man träna, husmorstips, fler nördiga premiuminlägg, stenrika riddare, kikärtsgrytans innersta väsen, koko sabzi, färskost, syllabub, trifle, fetaost, gigantbönor, fortsättning på novellen, torghandlerskans vidare vilda äventyr, premiuminlägg om curryblad, en hel del om vilda växter, rujak, premium: saker jag haft fel om, recept på guldharissa, röda linser, allt om lökstekning, upma, fisksås, dillkött med persiska kryddor och vad jag får lust att skriva om helt enkelt

1. [S]kadligt missbruk av kaffe förekommer mycket vitt utbrett i vårt land. Och detta är icke någon småsak utan en viktig angelägenhet, ett ont, som måste uppkalla oss till kamp för att avlägsna missbruket och framför allt rädda barnen, det uppväxande släktet, från att skadas därav. Här pågår ständigt en S:t Göranskamp mot fördärvets drake, som bland annat i gestalt av njutningslystnad och skadliga missbruk omslingrar de flesta hem, ja så gott som varje människa i vårt land. Det gäller att kämpa med klokhet och kraft och att med det blixtrande svärdet klyva drakens huvud och befria prinsessan, som just är svenska folket.
Citat från läkaren Henrik Berg och professorn C. G. Santesson , 1917 Läs mer i den intressanta uppsatsen av Magne Eklund.

2. Studier på råttor ger visst stöd åt att koffein kan skydda mot Alzheimers och även lindra vissa symtom. Om du är råtta: nobba inte kaffekoppen!

3. Tjejgissar på att risken för koloncancer i alla fall delvis beror på att kaffe snabbar på tarmrörelserna.

4. Enligt Herrängens institut för statistik och estetik.