NOVEMBER: På shoppinglistan

Vad jag köper vad jag lagar. Lyx och budget. Nära och långväga.

IT COSTS A LOT OF MONEY TO COOK THIS CHEAP
(För att parafrasera Dolly Parton.) Nästa onsdag 10:20 pratar jag om “Varför äter de inte potatissoppa?” i Plånboken, P1. Och jag förklarar varför jag är ambivalent till en del tips om budgetmat. Rika tror ofta att de vet bättre än fattiga. För att kunna laga “billig” mat krävs ofta tid, utrustning och ekonomi att köpa storpack. Och har man bil kan man storhandla billigt. Det blir lätt okunnigt och okänsligt när vi som har resurser och älskar matlagning ska ge råd till dem som bara har näsan ovanför vattenytan och ser tiden i köket som extra arbetstid. TisselTassel handlar inte om billiga lösningar utan snarare om hur man kan vara matnörd utan att det kostar skjortan och sjuttiofem. För det är det jag är bra på. Det kommer inlägg om billig mat också. Lovar!

GOTT FRÅN GARANT
Jag har redan tapetserat social medier med meddelanden om den här lilla godingens förträfflighet. Men den är värd att tjata om. Bästa falafeln i frysdisken är gjord på svenska gula ärtor, lagom kryddad, utan konstigheter och fint frasig. Dessutom är de bland de billigaste.
Med några pitabröd i frysen är nödmiddagar klara i ett nafs.
Ett tips är att skära lite mindre tunna pitabröd i halvor, vika dem på hälften och frysa in staplade (kanske med smörpapper mellan). Sen kan du ta upp en trekant och tina/värma i brödrosten. Mina syrade tomater är naturligtvis lysande till. (Igår köpte jag körsbärstomater på torget för tjugo pix per kilo så nu har jag syrat tre kilo till. Hoppsan!)
Jag är överlag rätt förtjust i Garants sortiment. Till exempel de saftiga veganburgarna med fin grillsmak. Man kan säga vad man vill om fuskkött och beskärma sig över tillsatser, det ena och det andra. Ärligt talat är jag trött på det estetiska gnället. Isynnerhet för at det kommer från människor som reser jorden runt för att äkta och lokal mat.
Även tungt processat fejkkött tär mindre på klimatet och miljön än äkta vara. Den där totalitarismen vad gäller tillsatser och baljväxter som lajvar animalier är ofta en ursäkt för att slippa tänka på allvarligare problem: djuretik, miljö och klimat. I min frys samsas fejkburgarna finfint med ekologiskt fårkött och vilt. Det jag är oroad över är att en del av fejkanimalerna har väldigt lågt näringsinnehåll, är för dyrt och att (i alla fall jag tycker ) mycket smakar räligt.

UNDERBART ÄR KOKT
Svensk rosenkvitten har precis lämnat oss i saknad. Vi tröstar oss med de stora kvittenfrukter som finns att köpa på torg och i butiker med mat från Mellanöstern.
Kvitten är en av de där råvarorna som transmogrifieras totalt vid tillagning. Liksom potatis är den helt oätlig rå men ljuvlig efter upphettning. Rå kvitten är knallhård och ungefär lika charmig att äta som plywood. Dels utvecklas sötman och aromerna först vid upphettning, dels gör olika garvämnen att käften känns som sandpapper. Det är olika fenolföreningar som får smörjande proteiner i saliven att koagulera.
Kvittens sturiga stenhårdhet som rå är faktiskt en förutsättning för att en kompott blir så krämig. Hemligheten är pektin som agerar cement i cellväggarna. När pektinet hettas upp bryts det ner i mindre snuttar som ger mjukt marmeladig stadga åt kompotten.
Kvitten har en inbyggd timer eftersom kompotten rodnar lätt ungefär när den är färdig. Jag kokar den med vitt socker för att få vacker färg och klarhet i smaken. En billig lyx eftersom kvitten kostar runt trettio kronor per kilo.
Eftersom kvittens syra är låg går det åt förvånansvärt lite socker till kompott – ungefär tre deciliter per kilo frukt. Smaka dig fram till bra balans! Karaktären är så komplex i sig att den inte behöver understöd av en massa kryddor, då sjabblas de ljuva rosenaromerna lätt bort. Men eftersom jag är som jag är smygs det ofta ner en kardemummakapsel i koket.
Kompotten sitter som en smäck till getostar och mögelostar. Den är förstås toppen på frukostgröten. Och det där fåret som bor i min frysbox kommer säkert få sällskap av kvitten i en gryta snart.

BUNKRA BALJVÄXTER
Den som har råd, vurmar för nygammalt närodlat och gillar variation på baljväxter (läs:Lisa) finns absolut noll anledning att inte handla från Nordisk råvara. Jag har just klickat hem en massa Vreta gulärt och stor gråärt. Snart kommer ett superbra recept på gulärthummus med salladslök, persilja och kapris. Som förstås kan lagas på vanliga gula ärtor.
Produkterna kan även köpas från Apotea som snikat åt sig en annonsplats så att de kommer upp som första träff när man googlar Nordisk råvara. Jag undviker det företaget på grund av att personalen behandlas illa.
Ärtbilden är snodd från Nordisk råvara.

I SÄSONG FRÅN ÅRSTIDERNA
Årstiderna har varit min hovleverantör sen de startade. Det är enda sättet för mig att få hem intressanta grönsaker av toppkrogskvalitet utan att flänga runt på marknader eller lägga en förmögenhet på saluhallar.
Mina favoritprodukter? Just nu finns fullkomligt magiska fikon. Vi köper en stor låda och trycker i oss och lagar mat på. Årstidernas olivoljor är standard i vårt hem. Fin ren smak som funkar både i dressingar och i varm matlagning.
Den makalösa wasabinasalladen är tillbaka. (Bild ovan, snodd från Årstiderna.) Saftig, krispig och med ett litet kaxigt bett av pepparot. Inte billig men dryg. Speciellt fin i en sallad med lite schalottenlök, misodressing och ingrid marie-äpplen pallade hos grannen. Senare i vinter fixas salladen med apelsin eller grapefrukt.
Skyr är en slags godare kvarg med isländskt ursprung och hög proteinhalt. En staplevara i vårt hem. Kokosmjölken är mild och ren i smaken och nog den bästa jag fått tag på. Parmesan och pecorinon har kanonpris om man köper stora bitar. Vi köper dessutom utmärkt fisk av Årstiderna varje vecka eftersom det är rätt hopplöst att få tag på pålitligt färska firrar i närheten.
Däremot vill jag å det bestämdaste varna för raviolin som smakar just ingenting och har en obehagligt svampig konsistens. Russin och de skalade valnötterna har smakat härsket några gånger, så dem kan du också hoppa över.
Enda felet är att Årstiderna har för lite svenska produkter. Jag kan även varmt rekommendera Ekolådan som har mer svenskt i sortimentet. Ibland handlar vi även av Gröna gårdar. Korv och pastej kommer självklart från Franzén.


PS. TisselTassel har inga sponsorer, men jag gjorde ett uppdrag för Årstiderna förra året.